PFAS i ditt blod: vad säger vetenskapen och vad kan du göra åt det?

Det låter alarmerande: PFAS i blodet hos nästan alla. Men vad betyder det egentligen? Hur får man i sig dem? Och viktigast: vad kan du själv göra åt det? Vi dyker ner i vetenskapen och ger dig konkreta tips.

Vad är PFAS och varför finns de överallt?

PFAS (per- och polyfluoralkylsubstanser) är en grupp med över 10 000 kemiska föreningar som har använts i alla möjliga produkter sedan 1940-talet. De gör material vattenavvisande, fettavvisande och värmetåliga. Praktiskt alltså — och just därför har de hamnat i:

• Non-stickbeläggningar i pannor (Teflon/PTFE)
• Vattenavvisande kläder (Gore-Tex, regnjacka)
• Pizzakartonger och förpackningar för mikropopcorn
• Kosmetika (mascara, foundation)
• Brandsläckare
• Mattor och möbeltyg

Problemet: PFAS bryts knappt ner. Inte i miljön och inte i din kropp. De ansamlas — i ditt blod, din lever, din bröstmjölk. Därav namnet ”forever chemicals”.

Vad säger forskningen?

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) drog 2020 slutsatsen att den nuvarande PFAS-exponeringen hos stora delar av Europas befolkning överskrider gränsvärdena. Särskilt för fyra vanliga PFAS-varianter (PFOA, PFNA, PFHxS och PFOS) har hälsoeffekter påvisats vid:

• Hormonstörningar (sköldkörtel, östrogen)
• Sämre vaccinsvar hos barn
• Förhöjt kolesterol
• Minskad fertilitet
• Ökad risk för vissa former av cancer (särskilt njurcancer)

PFOA — tidigare den mest använda PFAS i stekpannor — är numera förbjuden i EU. Men tusentals andra PFAS är det fortfarande inte. Och industrin ersätter regelbundet de förbjudna varianterna med nya, som på pappret är ”säkra” men vars långtidseffekter fortfarande är okända.

Hur får du i dig PFAS?

De tre största källorna till PFAS-exponering i Nederländerna:

1. Mat — via förpackningar, pannor eller förorenat dricksvatten
2. Köksmaterial — skadade non-stick-pannor, köksredskap i plast
3. Miljö — PFAS-förorenat grund- eller dricksvatten (särskilt i vissa regioner)

Du kan inte undvika PFAS helt — de finns numera överallt. Men du kan minska exponeringen via ditt kök rejält.

Vad kan du göra i dag?

Släng skadade pannor. Så snart beläggningen på en non-stick-panna börjar flagna eller får repor, läcker PFAS ut i din mat. Det är nu du ska byta — vänta inte.

Välj PFAS-fria köksredskap. Keramiska pannor utan PTFE-beläggning, rostfritt stål, gjutjärn eller glasburkar är säkra alternativ. Kontrollera alltid efter ”PFAS-fri” eller ”PTFE-fri” på förpackningen.

Var uppmärksam på dina livsmedelsförpackningar. Undvik mikropopcorn i påse, pizzakartonger som serveringsfat och fettavvisande papper om du inte är säker på ursprunget.

Filtrera ditt dricksvatten. Ett aktivt kolfilter tar effektivt bort det mesta av PFAS ur dricksvatten.

Byt ut köksprylar i plast mot alternativ. Silikonspatlar, skärbrädor i trä och glasburkar minskar din exponering avsevärt.

De goda nyheterna: varje medvetet val räknas. Du behöver inte göra allt på en dag. Byt ut ditt kök steg för steg och börja med det som dagligen kommer i kontakt med varm mat — din panna, din mjölkskummare, din matförvaring. Det är där exponeringen är som störst.

Upptäck Safecourts kompletta PFAS-fria kollektion →