I 3 år drack jag varje morgon från en mjölkskummare. Tills jag upptäckte vad som fanns på insidan.

Hur det började

Jag heter Robin. Jag har i flera år druckit cappuccino varje morgon. Inget märkvärdigt, bara en rutin. Brygga espresso, skumma mjölk, klart.

För tre år sedan köpte jag en ny mjölkskummare. Svart, matt, med en sån där ratt och ikoner på framsidan. Den stod snyggt bredvid min kaffemaskin. Jag använde den två gånger om dagen, ibland oftare på helgen.

Mjölkskummaren som jag använde dagligen i 3 år

Efter ett år märkte jag att skummet blev mindre. Mjölken brände fast snabbare. Och när jag tittade ner i kannan såg jag små repor på insidan. Fläckar där det svarta lagret hade blivit tunnare.

Jag tänkte: tja, slitage. Logiskt. Dags för en ny.

Det jag inte visste då: den där "förslitningen" hade inte bara försvunnit. Den kan ha hamnat någonstans. Någonstans där jag helst inte ville tänka på det.

Upptäckten

Det började med ett samtal på en födelsedagsfest. En vän berättade att hon hade slängt alla sina stekpannor. "På grund av PFAS", sa hon, som om jag skulle fatta. Hon hade sett ett avsnitt av Zembla om det.

Jag nickade artigt. Hade ingen aning om vad hon pratade om. Den kvällen googlade jag det.

PFAS. Ett samlingsnamn för kemiska ämnen som används i nonstick-beläggningar. De kallas också "forever chemicals". Och de finns inte bara i stekpannor. Utan även i mjölkskummare, riskokare, airfryers. Överallt där det finns en slät, mörk beläggning som gör att mat eller mjölk inte fastnar.

Det där släta, mörka lagret på insidan av en mjölkskummare? Det är beläggningen.

Jag gick till köket. Tog min mjölkskummare. Tittade ner i den.

Det lagret fanns där också. På insidan. Precis där där varm mjölk varje morgon virvlade runt i 800 varv per minut.

Vad jag upptäckte den kvällen

• Non-stick-beläggningen i många mjölkskummare innehåller PFAS-ämnen
• Värme kan påskynda nedbrytningen av beläggningen (mjölken värms upp till 65–70 grader)
• Den roterande vispen kan långsamt skada beläggningen, så att mikropartiklar kan lossna
• De partiklarna kan hamna i din mjölk, och därmed i din kropp
• ”PFOA-fri” betyder inte ”PFAS-fri”. Det finns fler än 10 000 olika PFAS-ämnen

Källa: RIVM, Europeiska kommissionen (se källor längst ner).

Vad är PFAS egentligen?

PFAS står för poly- och perfluoralkylsubstanser. Det är en grupp med tusentals människotillverkade kemiska ämnen som har använts sedan 1950-talet.

Smeknamnet ”forever chemicals” är inte utan anledning: PFAS bryts inte, eller knappt alls, ner. Inte i naturen. Inte i din kropp. När det väl kommit in finns det kvar länge.

Var finns det?

• Non-stick-beläggningar i stekpannor, mjölkskummare och airfryers
• Vattenavvisande kläder och skor
• Livsmedelsförpackningar (pizzakartonger, bakplåtspapper)
• Kosmetika och tandkräm
• Dricksvatten i vissa regioner

Källa: RIVM, ”PFAS: vad är det och vad gör det?” (se källor längst ner).

Grejen är: de flesta av de produkterna kommer inte dagligen i kontakt med heta vätskor som du sedan dricker upp. En mjölkskummare gör det.

Varför använder tillverkare det då?

Enkelt: det är billigt och det funkar. PFAS gör att mjölk inte bränner fast, att insidan är lätt att rengöra och att produkten ser ”premium” ut direkt efter köpet.

Det där släta, mörka lagret ser lyxigt ut. Men lagret är inte permanent. Det slits. Och det som slits bort försvinner inte. Det tar vägen någonstans.

I det här fallet: möjligen i din mjölk. För det du stoppar i dig, dricker du.

Riskerna

Källa: RIVM, Europeiska kommissionen, IARC

Jag är ingen forskare. Men det här är vad RIVM, Europeiska kommissionen och IARC (Internationella cancerforskningsinstitutet) säger om långvarig exponering för PFAS:

Vad PFAS kan göra i din kropp

• Hormonstörning: PFAS kan störa effekten av östrogen och sköldkörtelhormoner
• Sköldkörtelproblem: möjligen ökad risk för en för långsam eller för snabb sköldkörtel
• Immunförsvaret: möjligen nedsatt funktion, bland annat mindre effektivt vaccinsvar
• Fertilitet: i forskning kopplats till nedsatt fertilitet hos både män och kvinnor
• Kolesterol: möjligen förhöjda kolesterolvärden, även vid relativt låg exponering
• Cancer: PFOA har av IARC klassificerats som cancerframkallande för människor (grupp 1), PFOS som möjligen cancerframkallande (grupp 2B)

Källa: RIVM, Europeiska kommissionen, IARC Monographs (se källor längst ner).

Och kanske det mest konfronterande: enligt RIVM har varje nederländare nu PFAS i blodet. Från bebisar till vuxna. Frågan är alltså inte om du får i dig det, utan hur mycket du lägger till varje dag.

Alla PFAS-produkter är inte lika riskfyllda. En regnjacka med PFAS använder du då och då. Men en mjölkskummare använder du varje dag. Med het vätska. Som du sedan dricker.

Känn igen det själv

Hur vet du om din mjölkskummare har en PFAS-beläggning? Det här är signalerna:

• ✗Insidan av kannan har ett mörkt, slätt lager (svart, grått eller mörkgrått)
• ✗Det finns små repor eller ljusa fläckar på insidan
• ✗Mjölken bränner fast snabbare på sistone än tidigare
• ✗Skummet är mindre tjockt än när apparaten var ny
• ✗På förpackningen står det ”PFOA-fri” men inte ”PFAS-fri”
• ✗Insidan känns slät och "belagd", inte som ren metall eller glas

Vad nu?

Jag har inte skrivit den här bloggen för att skrämma dig. Jag skrev den för att jag hade önskat att någon hade sagt det till mig för tre år sedan.

Kanske känner du nu det jag kände då: var i hela friden ska jag börja? Det finns ju överallt? Den känslan stämmer, och det är precis därför de flesta inte gör något.

Men svaret som hjälpte mig är enkelt: du behöver inte göra allt perfekt på en gång. Välj en förändring och börja där. För mig var det apparaten som varje dag snurrar varm mjölk ner i min kopp.

Du kan inte förneka det du vet nu. Men du kan göra något åt det.