I 3 år drack jag varje morgon från en mjölkskummare. Tills jag upptäckte vad som fanns på insidan.

Hur det började

Jag heter Diana. Jag har druckit cappuccino varje morgon i många år. Inget märkvärdigt, bara en rutin. Göra espresso, skumma mjölk, klart.

För tre år sedan köpte jag en ny mjölkskummare. Svart, matt, med en sån där vridknapp och ikoner på framsidan. Den stod snyggt bredvid min kaffemaskin. Jag använde den två gånger om dagen, ibland oftare på helgen.

Mjölkskummaren som jag använde varje dag i 3 år

Efter ungefär ett år märkte jag att skummet blev sämre. Mjölken brände fast snabbare. Och när jag tittade ner i kannan såg jag små repor på insidan. Små ställen där det svarta lagret hade blivit tunnare.

Jag tänkte: tja, förslitning. Logiskt. Dags för en ny.

Det jag inte visste då: den där ”förslitningen” hade inte bara försvunnit. Den kan ha hamnat någonstans. Någonstans där jag helst inte ville tänka på det.

Upptäckten

Det började med ett samtal på en födelsedagsfest. En väninna berättade att hon hade slängt alla sina stekpannor. ”På grund av PFAS”, sa hon, som om jag skulle förstå.

Jag nickade artigt. Jag hade ingen aning om vad hon pratade om. Den kvällen googlade jag det.

PFAS. Ett samlingsnamn för kemikalier som används i non-stick-beläggningar. Inte bara i stekpannor. Också i mjölkskummare, riskokare, airfryers. Överallt där det finns en slät, mörk beläggning som gör att mat eller mjölk inte fastnar.

Det där släta, mörka lagret på insidan av en mjölkskummare? Det är beläggningen.

Jag gick till köket. Tog fram min mjölkskummare. Tittade ner i den.

Det lagret fanns där också. På insidan. Precis där varm mjölk varje morgon virvlade mot ytan i 800 varv per minut.

Det jag upptäckte den kvällen

• Non-stick-beläggningen i många mjölkskummare innehåller PFAS-ämnen
• Värme kan påskynda nedbrytningen av den beläggningen (mjölk värms upp till 65–70 grader)
• Den roterande vispen kan långsamt skada beläggningen, så att mikropartiklar kan lossna
• De partiklarna kan hamna i din mjölk – och därmed i din kropp
• ”PFOA-fri” betyder inte ”PFAS-fri”. Det finns över 10 000 olika PFAS-ämnen

Källa: RIVM, Europeiska kommissionen (se källor längst ner).

Vad är PFAS egentligen?

PFAS står för poly- och perfluoralkylsubstanser. Det är en grupp på tusentals människotillverkade kemikalier som har använts sedan 50-talet.

De kallas också "forever chemicals". Inte utan anledning: PFAS bryts inte ner, eller knappt alls. Inte i naturen. Inte i din kropp. När det väl kommit in finns det kvar länge.

Var finns det i?

• Non-stick-beläggningar i pannor, mjölkskummare och airfryers
• Vattenavvisande kläder och skor
• Livsmedelsförpackningar (pizzakartonger, bakplåtspapper)
• Kosmetika och tandkräm
• Dricksvatten i vissa regioner

Källa: RIVM, "PFAS: vad är det och vad gör det?" (se källor längst ner).

Grejen är: de flesta av de produkterna kommer inte dagligen i kontakt med heta vätskor som du sedan dricker. En mjölkskummare gör det.

Varför använder tillverkare det då?

Enkelt: det är billigt och det funkar. PFAS gör att mjölk inte bränner fast, att insidan är lätt att rengöra och att produkten ser "premium" ut direkt efter köpet.

Det där släta, mörka lagret ser lyxigt ut. Men lagret är inte permanent. Det slits. Och det som slits bort försvinner inte. Det tar vägen någonstans.

I det här fallet: möjligen i din mjölk.

Riskerna

Källa: RIVM, Europeiska kommissionen, IARC

Jag är ingen forskare. Men det här är vad RIVM, Europeiska kommissionen och IARC (Internationella byrån för cancerforskning) säger om långvarig exponering för PFAS:

Vad PFAS kan göra i din kropp

• Hormonstörning — PFAS kan störa östrogenets och sköldkörtelhormonernas funktion
• Sköldkörtelproblem — möjligen ökad risk för en för långsam eller för snabb sköldkörtel
• Immunförsvaret — möjligen försämrad funktion, bland annat mindre effektivt vaccinsvar
• Fertilitet — i forskning kopplats till nedsatt fertilitet hos både män och kvinnor
• Kolesterol — möjligen förhöjda kolesterolvärden, även vid relativt låg exponering
• Cancer — PFOA har av IARC klassificerats som cancerframkallande för människor (grupp 1), PFOS som möjligen cancerframkallande (grupp 2B)

Källa: RIVM, Europeiska kommissionen, IARC Monographs (se källor längst ner).

Alla PFAS-produkter är inte lika riskfyllda. En regnjacka med PFAS använder du då och då. Men en mjölkskummare använder du varje dag. Med het vätska. Som du sedan dricker.

Känn igen det själv

Hur vet du om din mjölkskummare har en PFAS-beläggning? Här är signalerna:

• Kannans insida har ett mörkt, slätt lager (svart, grått eller mörkgrått)
• Det finns små repor eller ljusa fläckar på insidan
• Mjölken bränner fast snabbare på sistone än förr
• Skummet är mindre tjockt än när apparaten var ny
• På förpackningen står det "PFOA-fri" men inte "PFAS-fri"
• Insidan känns slät och "belagd", inte som ren metall eller glas

Vad nu?

Jag skrev inte den här bloggen för att skrämma dig. Jag skrev den för att jag hade önskat att någon hade sagt det till mig för tre år sedan.

Du behöver inte få panik. Du behöver inte slänga allt redan idag. Men du kan göra ett medvetet val nästa gång du köper en mjölkskummare. Eller så kan du titta på det du redan har hemma.

Du kan inte förneka det du vet nu. Men du kan göra något med det.